Plagiat är ett gammalt problem, som växte flera gånger i sin skala i digitala tider. På gott och ont.
Men om man tänker tillbaka, hur kunde läraren avslöja plagiat för 50 år sedan om inte läraren råkade läsa precis samma källa? Moderna verktyg underlättar kontroll, men kräver många flera insatser under skolgången.
Då jag arbetar med grundläggande engelska och sfi, är plagiat inget överväldigande problem. Om en elev presenterar grammatisk perfekt text utan citattecken, väcker det misstankarna på en gång :D Men det händer aldrig. Efter att ha lyssnat på Jude Carroll kan jag säga att vårt arbetssätt är det rätta: vi utformar uppgifterna på ett bra sätt - eleverna ska redovisa om egna erfarenheter på målspråket.
Vad jag vet använder lärare på min skola Urkund för inramningarna i gymnasiala kurser, då elevernas texter blir längre och mer abstrakta, dvs går ifrån egna erfarenheter till generaliseringar
Sant att ju mer abstrakt och generaliserande texten blir desto svårare blir det att bara gå på sin magkänsla, men jag har faktiskt haft elever som snott personliga texter också och dem har jag hittat genom att googla.
SvaraRaderaDet finns så otroligt mycket material på nätet (och många webbplatser för just skolarbeten) att det tyvärr är svårt att veta om de skrivit det själva. Det går inte att vara säker bara för att det innehåller fel eller är personligt skrivet ... Även om man kollar texten på till exempel Urkund, så finns det inga garantier. Urkund kan inte komma åt allt material som eleverna kan komma åt. Det är väl bara om man får se hela processen, som man kan vara ganska lugn?
jo, det håller jag med om... men de kan inte skapa alla sina texter i klassrummet.
SvaraRadera