Idag lyssnade jag på Tomas Fritzs tankeväckande föreläsning som handlade om IT. Han hade en underbar jämförelse som kan appliceras inom min verksamhet.
Har du någon gång tittat på gångvägar? Arkitekter planerar och planerar, sedan bygger man hus och lägger gångvägar. Men överallt är det samma sak - det finns en del som inte går på fina asfalterade gångvägar utan mitt igenom gräsmattan. Det blir en stig, och den formas på max en sommar. Men om man tänker efter, det finns tydligen ett behov att gå just där! Det behövs flera än en person för att utforma en stig.
Det är just det som skolan ska erbjuda, en väg från var eleven befinner sig här och nu till elevens mål. Problemet är de som inte vill / kan följa den förutbestämda vägen, som vill ta en genväg istället. Är det flera som vill ta samma genväg, blir det en stig.
Kan lärare vara vettigare än stadsarkitekter och lägga vägarna där de behövs?
Detta med stigar är verkligen tänkvärt och fascinerande!
SvaraRaderaEftersom jag fortfarande är fast avsnittet om Web 2.0 kan jag inte låta bli att dra paralleller till detta fantastiska interaktiva fenomen som verkar ha vuxit fram lite som en stig vid sidan av de stora kommersiella jättarna. All denna klokskap och kreativitet som finns hos användarna (eleverna). Hur ska vi ta tillvara på den? Bloggar tycks mig t ex som ett ypperligt redskap.
Jag håller med om att bloggarna är ett fantastiskt verktyg!
SvaraRadera